Det är galet att min lilla bebis redan är 5 veckor, känns som att det var igår vi tog hem honom från BB. Han växer så det knakar, i förra veckan när jag var på BVC så var han redan 56 cm. Har redan fått rensa ut lite kläder.
Denna veckan har han även börjat skratta och göra söta baby ljud. Han ammar utan vårtnapp och det funkar perfekt, han blir lite frustrerad och trött om det går lång tid mellan amningen för då rinner det så mycket mjölk att han inte hinner med.
Vet inte riktigt om det är för att han har ont i magen eller om han behöver närhet, men senare på dagarna så har han blivit helt hysterisk och gråtit. Vaggar man honom och håller om så slutar han, det har gjort att jag tvekar om det är magont. Det är ju så himla svårt när dom är så små. Känns i mammahjärtat när han gråter så.
På natten varierar det, vissa nätter vaknar han oftare än var 3-4 timme för att äta. Sen är det inga problem att få honom att sova igen och det känns sjukt skönt. Han kan vara hur busig som helst på dagarna bara han sover om nätterna.
Han älskar att ligga på bröstet och att man puffar honom på rumpan. Han vaknar varje dag kl 7.00 och då lägger jag honom i vår säng nära mig och då somnar han. En riktig gosig bebis som vill mysa. Vi upptäckte även igår att han älskar när man kliar han i håret för då somnar han direkt.
Detta inlägg skulle kunna vara hur långt som helst. Hur ett sådant litet liv kan göra en så lycklig. Jag älskar att vara mamma och njuter av varje sekund, även dom mornar när jag knappt fått sömn och är helt slut eller dom dagar när han gråtit hysteriskt.
