Igår var det sista dagen på Malmöfestivalen och det var ren kaosen. Alltså folk var helt galna, då pratar vi inte barn utan dom vuxna. Annas barn skulle åka dom här bilarna som man kör och krockar med, där var dom vuxna helt galna och nästan slogs på plats. Det var liksom vem som sprang fram först som fick bilen, ingen av dom vuxna tog hänsyn till att där fanns barn som sprang fram. Utan trängdes före barnen och ryckte åt sig bilarna. Så Annas barn kunde inte ens åka bilarna. Matteo ville jätte gärna åka bilarna men vi var lite rädda. Det är rätt kraftiga smällar man får i dessa bilar och han är rätt liten. Så jag och han åkte en bergochdalbana för barn och sen gick vi en hinderbana. Höll på att slå ihjäl mig flera gånger under hinderbanan. Men vad gör man inte för sina barn.
Blev inte ett lång besök då vår lilla kille fick för sig att han skulle vara extra busig denna dagen. Ville inte hålla hand, ville springa ifrån oss, slängde sig på marken. Så vid ett tillfälle fick jag ta tag i honom och säga till att en gång till så blir det inga karuseller. Då lugnade han ner sig men vi kände oss helt utmattade. För några dagar sen var jag själv med honom på festivalen med syrran och då gick det bra.
Man är ju livrädd att tappa bort honom i en sådan folkmassa. Kom på sen, fick ett tips att man kan skriva sitt telefonnummer på barnets hand ifall man tappat bort dom så finns numret på handen. Ska se om man kanske kan få tag på något armband där man kan skriva sitt nummer.
Vet inte riktigt om han är inne i någon 3 års trots men ibland får han för sig att vara extremt busig. Börjar riktigt känna av hur han vill bestämma och styra den lilla killen.
